A ver…Vår granne säljer korv med bröd från en vagn på kvällskvisten. Sa jag att vi trivs? En vecka i Honduras är som fem i Äspered eller Namn sägs det. Eller känns det som i alla fall. Maaan vad man sover gott nuförtiden. Boendet ett stenkast från motorvägen med plåttak och avsaknad av isolering gör att det, när man ligger i sin säng, låter som man sover i ett vindskydd i Bangkok. Så det är tur att alla intryck och den trevande spanskan gör en trött som en gammal bananplanta.
Efter en dags acklimatisering började vi jobba på kontoret. Våra första uppdrag: Att layouta om foldrar för olika projekt som organisationen jobbar med, samt arbeta upp en fotobank på kända byggnader och instanser i staden. Inte fel med tanke på vårt spanska ordförråd som i nuläget får plats i en barnbok men utvecklingen, ( el desarollo) ni ser, går fort. Är man osäker på ett ord kan man alltid pröva det engelska ordet och lägga till den spanska accenten. Fungerar åtta gånger av tio.
Annars då? Jo stan är stor, backig och luktar alltid något. De amerikanska storföretagen trängs med lokala förmågor, de rika kostymnissarna med de många tiggarna. Kontraster. Klyftor. Orättvisor. Och två svennar, el negro y el blanco som försöker se ut som de bott i staden sedan födseln men misslyckas fatalt. Vi kompletterar varandra på många sätt (skäggväxt, längd, bakgrund) men när det kommer till lokalsinnet så är vi hopplöst vilse båda två. Men vi hittar hem. Till en underbar familj som verkligen bryr sig om oss och tror på oss. Till exempel har vi båda redan fått förmånen att be för maten. Que desarollo.
Veckans mest frekventa fraser:
Que Embottelamineto – Vilken trafikstockning
En Suecia… – I Sverige…
Africoles y tortillas, me gusta mucho – Bönor och tortillas, det tycker jag mycket om
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Underbart bloggat än så länge! Detta bådar gott och lutar mot att jag lägger till er i RSS-feeden och blir en frekvent stamgäst och terroriserar er med massa unwanted kommentarer! För övrigt helt underbart nick ni skaffat också!
Inte fel att va trött som en gammal bananplanta! Det är jag aldrig när jag ska sova men dock alltid när det drar ihop sig till föreläsning i skolan. Kort sagt, klockrent! Fortsätt i denna stilen, och God Bless You båda två! I'll keep you in prayer
/Mattias (Mannegren, ifall ni nu har fem kompisar fått det ärofyllda namnet Mattias)
le gustan las tortillas y los frijoles y nunca fue a mi casa y yo le hiba a dar
pero que bueno que le gusten
angelica
Skicka en kommentar