Var hälsad ljuva morgonstund

OM MAN ÄNDÅ faller i sömnkoma efter middagen klockan åtta om kvällarna så är det lika bra att göra en Honduran nästkommande morgon. Följa solens gång och stiga upp i ottan alltså. Där upphör dock morgonmönstret mellan Tegusarna och Negroblanco. Det var nämligen tämligen få som tog en morgonjogg med oss i morse. Första gången jag tog ett joggingrunda klockan sex på morgonen. Men knappast den sista. Så levande man var sedan, måtte det bli en vana. Enda nackdelen med tidig träning är att det inte finns en tillstymmelse till varmt vatten i duschtunnan då. Å andra sidan känner man sig lite halvdaskig hela tiden här i värmen. Förmodligen kommer man åka på några allergier när man kommer hem till klinisk renhet igen.

Tillbaka på jobbet nu efter en lugn helg. Basket, mycket läsk, lek med Mondragonssönerna (Miriams och Alexis barn), lång Gudstjänst och den obligatoriska söndagsutflykten, den här gången till nationalparken La Tigra, sammanfattar helgen.

Måste även passa på att förtälja att den här bloggen är en oerhörd skräll. Så sent som i fjol skrev jag en syrlig krönika om bloggens meningslöshet. Har jag omognat? Njaaa, snarare följer jag i Andreas fotspår. Han bor ändå i Stockholm och vet hur det ska gå till. Han är trots allt initiativtagare till bloggen.

Färska om än bristfälliga siffror visar på att:
- 80 procent av bilarna i Honduras har tonade rutor.
- Trots att honduranernas skäggväxt är allt annat än kraftig väljer 7 av 10 att spara fjunigt slutspelsskägg.
- Det är inte läge att, på fattig spanska, försöka förklara Vasaloppets storhet för personer som aldrig sett snö. Antal fenomen oförmögna att förklara: 5. Blåbärsoppa, Rycket i Lundbäcksbacken, Mjölksyra, att göra en Staffan Larsson och tejpvalla.

FJ