Tiden har gått fort, väldigt fort. Och frågan är vad har vi gjort? Några axplock går det ju att läsa om här på bloggen. Men det har rört sig mest om reflektioner över skäggväxt eller avsaknad av den, kritvita stränder och en och annan tortilla. Men nu är det dags för lite allvar i leken.
Vi befinner oss i ett av Latinamerikas fattigaste länder. Honduras är det land i världen där det sker flest mord per dygn. (10 människor sätter livet till varje dygn här) Mycket har med brottsligheten och den grova gängkriminaliteten att göra. Detta lämnar familjer splittrade, barn faderslösa och ett land som inte litar på någon.
Vi har landat som personer från en annan planet. Vi sitter i en bubbla av privilegier och har inget allvarligt hot varken politiskt eller fysiskt. Men vi befinner mitt ibland dessa omständigheter av våld och fattigdom.
Så vad kan vi göra som två svenska ungtuppar med glödande iver för rättvisa och äventyr. ASJ (Asociacion para una sociedad mas justa) På svenska Organisation för ett mer rättvist samhälle. Deras slogan är ”Gör rättvisa”
Bibeln visar på många exempel hur människan som Guds avbild är kallad att göra rättvisa, att lyfta den svagare och kämpa för den som blir orättvist behandlade. ASJ har sju stycken projekt. Tanken är att kunna hjälpa människor som blivit offer för övergrepp av vilket slag det än är. Om du blivit slagen av din man eller om du inte fått din lön på de senaste 5 månaderna.
Men det är inte bara våran organisation som har fått nog av mörkret och våldet över Honduras. Under 38 dagar hungerstrejkade ett antal åklagare under kongressen för att få fram en ny lagreform. Av de 10 morden som sker varje dygn är det bara ett fåtal som blir uppklarade. Lite pengar under bordet och folk med blodiga händer gå fri.
Vi ber att det ska få ske en förändring i detta land. Men allt går att vinna med lite kärlek bit för bit. Det är så lätt att distansera sig för det rör sig ju bara om siffror. Här kommer en kort story som borde ge dom flesta lite mer tacksamhet över livet.
Tania:
Hon föddes till världen i en fattig familj i utkanten av Tegucigalpa. Hon var deras första dotter. Frisk glad med hela livet framför sig. Men vid fyra års ålder ändrades allt. Hon blev påkörd av en bil och blev helt förlamad tappade talet och blev ett kolli. Nu är hon 14 år fast hennes kropp är fortfarande som en 4 årings, hennes muskler har förtvinat och hennes enda sätt att kommunicera med omvärlden är att le och stöna.
Vi möter Tania liggandes i en hängmatta utanför ett hus som mer påminner om snickarbod än ett hem. Hennes tre år yngre syster måste ta ha hand om henne 24/7 vilket göra att hon inte kan gå i skolan. Ett ont leder till ett annat ont som med allt här i Honduras. Men att titta in i Tanias ögon är något som inte går köpa för pengar. Att se Jesus klarare går nog inte. Är det någonstans jag tror Jesus är just nu är det hos Tania bredvid hennes hängmatta.
Därför längtar jag till på lördag får då får jag träffa Tania/Jesus igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar